6. En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7. Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8. Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9. När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10. De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11. Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12. Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13. Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14. Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15. Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16. Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17. Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18. Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19. Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20. Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.