19. Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20. Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21. Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22. En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23. Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24. Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25. Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26. Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27. Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28. En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29. Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30. Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31. En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32. Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.