30. Men Simons svärmoder låg sjuk i feber, och de talade strax med honom om henne.
31. Då gick han fram och tog henne vid handen och reste upp henne; och febern lämnade henne, och hon betjänade dem.
32. Men när solen hade gått ned och det hade blivit afton, förde man till honom alla som voro sjuka eller besatta;
33. och hela staden var församlad utanför dörren.
34. Och han botade många som ledo av olika slags sjukdomar; och han drev ut många onda andar, men tillstadde icke de onda andarna att tala, eftersom de kände honom.
35. Och bittida om morgonen, medan det ännu var mörkt, stod han upp och gick åstad bort till en öde trakt, och bad där.
36. Men Simon och de som voro med honom skyndade efter honom.
37. Och när de funno honom, sade de till honom: »Alla fråga efter dig.»
38. Då sade han till dem: »Låt oss draga bort åt annat håll, till de närmaste småstäderna, för att jag också där må predika; ty därför har jag begivit mig ut.»
39. Och han gick åstad och predikade i hela Galileen, i deras synagogor, och drev ut de onda andarna.