30. ty mina ögon hava sett din frälsning,
31. vilken du har berett till att skådas av alla folk:
32. ett ljus som skall uppenbaras för hedningarna, och en härlighet som skall givas åt ditt folk Israel.»
33. Och hans fader och moder förundrade sig över det som sades om honom.
34. Och Simeon välsignade dem och sade till Maria, hans moder: »Se, denne är satt till fall eller upprättelse för många i Israel, och till ett tecken som skall bliva motsagt.
35. Ja, också genom din själ skall ett svärd gå. Så skola många hjärtans tankar bliva uppenbara.»
36. Där fanns ock en profetissa, Hanna, Fanuels dotter, av Asers stam. Hon var kommen till hög ålder; i sju år hade hon levat med sin man, från den tid då hon var jungfru,
37. och hon var nu änka, åttiofyra år gammal. Och hon lämnade aldrig helgedomen, utan tjänade där Gud med fastor och böner, natt och dag.
38. Hon kom också i samma stund tillstädes och prisade Gud och talade om honom till alla dem som väntade på förlossning för Jerusalem.
39. Och när de hade fullgjort allt som var stadgat i Herrens lag, vände de tillbaka till sin stad, Nasaret i Galileen.
40. Men barnet växte upp och blev allt starkare och uppfylldes av vishet; och Guds nåd var över honom.
41. Nu plägade hans föräldrar årligen vid påskhögtiden begiva sig till Jerusalem.
42. När han var tolv år gammal, gingo de också dit upp, såsom sed var vid högtiden.