13. I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:
14. »Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!»
15. När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: »Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss.»
16. Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.
17. Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.
18. Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.
19. Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.
20. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.
21. När sedan åtta dagar hade gått till ända och han skulle omskäras, gavs honom namnet Jesus, det namn som hade blivit nämnt av ängeln, förrän han blev avlad i sin moders liv.
22. Och när deras reningsdagar hade gått till ända, de som voro föreskrivna i Moses' lag, förde de honom upp till Jerusalem för att bära honom fram inför Herren,
23. enligt den föreskriften i Herrens lag, att »allt mankön som öppnar moderlivet skall räknas såsom helgat åt Herren»,
24. så ock för att offra »ett par duvor eller två unga turturduvor», såsom stadgat var i Herrens lag.
25. I Jerusalem levde då en man, vid namn Simeon, en rättfärdig och from man, som väntade på Israels tröst; och helig ande var över honom.
26. Och av den helige Ande hade han fått den uppenbarelsen att han icke skulle se döden, förrän han hade fått se Herrens Smorde.
27. Han kom nu genom Andens tillskyndelse till helgedomen. Och när föräldrarna buro in barnet Jesus, för att så göra med honom som sed var efter lagen,
28. då tog också han honom i sin famn och lovade Gud och sade:
29. »Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid, efter ditt ord,
30. ty mina ögon hava sett din frälsning,