34. De svarade: »Herren behöver den.»
35. Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
36. Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
37. Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
38. och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
39. Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
40. Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
41. Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
42. och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
43. Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.