23. Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.
24. Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!
25. Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
26. Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?
27. Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
28. Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!
29. Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.
30. Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.
31. Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
32. Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
33. Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
34. Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
35. Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
36. Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
37. Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
38. Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
39. Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
40. Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma.»
41. Då sade Petrus: »Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?»