23. Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns mycket vatten; och folket kom dit och lät döpa sig.
24. Johannes hade nämligen ännu icke blivit kastad i fängelse.
25. Då uppstod mellan Johannes' lärjungar och en jude en tvist om reningen.
26. Och de kommo till Johannes och sade till honom: »Rabbi, se, den som var hos dig på andra sidan Jordan, den som du har vittnat om, han döper, och alla komma till honom.»
27. Johannes svarade och sade: »En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen.»
28. I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: 'Icke är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.'
29. Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där och hör honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst. Den glädjen är mig nu given i fullt mått.
30. Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. --