24. Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
25. Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
26. Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
27. att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
28. Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
29. Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
30. Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.