5. Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6. Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7. Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8. Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9. Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10. Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11. Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12. Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13. Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14. Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15. Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16. Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17. Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18. Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.