20. Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,
21. innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,
22. till det land vars dunkel är såsom djupa vatten, dit där dödsskugga och förvirring råder, ja, där dagsljuset självt är såsom djupa vatten.