33. och dels själva genom smälek och misshandling bleven gjorda till ett skådespel för världen, dels leden med andra som fingo genomgå sådant.
34. Ty I haven delat de fångnas lidanden och med glädje underkastat eder att bliva berövade edra ägodelar. I vissten nämligen att I haven en egendom som är bättre och bliver beståndande.
35. Så kasten nu icke bort eder frimodighet, som ju har med sig stor lön.
36. I behöven nämligen ståndaktighet för att kunna göra Guds vilja och få vad utlovat är.
37. Ty »ännu en helt liten tid, så kommer den som skall komma, och han skall icke dröja;
38. och min rättfärdige skall leva av tro. Men om någon drager sig undan, så finner min själ icke behag i honom».
39. Dock, vi höra icke till dem som draga sig undan, sig själva till fördärv; vi höra till dem som tro och så vinna sina själar.