10. De ropade med hög röst: "Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?"
11. Då fick var och en av dem vita kläder, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av Jesus tjänare, deras troende syskon, också hade fått dö för sin tro.
12. Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev röd som blod.
13. Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar.
14. Ja, himlen försvann framför mina ögon, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser.
15. Jordens alla makthavare och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria gömde sig i grottor och bland klippor i bergen,
16. och de ropade till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede.
17. För nu har den fruktansvärda dag kommit då Gud och Lammet ska döma alla människor, och vem kan då överleva?"