12. Det finns ingen marknad för deras guld och silver, deras ädelstenar och pärlor, deras tyger av linne och siden, deras mörkröda och lysande röda tyger, deras välluktande trä, deras varor av elfenben och dyrbara träslag, deras koppar, järn och marmor,
13. deras kryddor, parfymer, salvor och rökelse, deras vin, olivolja, fint mjöl och vete, deras boskap, får och hästar, eller för deras vagnar, slavar och krigsfångar.
14. 'Allt det vackra du längtade efter har gått förlorat', ropar de. 'All den lyx och prakt som du värderade så högt kommer aldrig att tillhöra dig mer. Alltsammans är borta för alltid.'
15. Ja, affärsmännen, som blev rika genom att sälja detta till henne, ska stå där på avstånd av rädsla för att drabbas av samma straff, och de ska gråta och jämra sig och säga:
16. 'Olycka, olycka har drabbat dig, du stora stad, som bar kläder av finaste linne och mörkröda och lysande röda tyger, och som hade smycken av guld, ädelstenar och pärlor.
17. Och alla handelsfartygens kaptener och passagerare och besättningar, ja, alla som lever av att segla på havet, ska stå på långt avstånd,
18. och när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester ska de ropa: 'Aldrig har det funnits en stad som denna!'
19. Och de ska strö jord på huvudet för att visa sin sorg, och de ska klaga och ropa: 'Olycka, olycka har drabbat denna stora stad, som gjorde alla fartygsägare rika genom sin längtan efter lyx. I ett enda ögonblick har allt gått förlorat.'