3. Jesus räckte genast ut handen och rörde vid mannen och sa: "Det vill jag. Du är frisk!" Och i samma stund var mannen fri från sin spetälska.
4. Men Jesus sa till honom: "Berätta inte detta för någon, utan gå till prästen så att han kan undersöka dig. Ta också med dig det offer som Mose har bestämt, så att alla förstår att Gud har botat dig."
7. "Ska jag komma med och bota honom?" frågade Jesus.
8. Men officeren sa: "Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus. Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.
9. Jag vet det, för jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, och till en annan: 'Kom', så kommer han, och om jag säger till min tjänare: 'Gör det här, eller det där', så gör han det."
10. Jesus blev mycket förvånad och vände sig till dem som följde honom och sa: "Jag försäkrar er att jag inte har sett en så stark tro hos någon bland Israels folk.
11. Jag säger er att många människor, likt den här romerska officeren, ska komma från jordens alla länder och vara tillsammans med Abraham, Isak och Jakob på festen i Guds nya värld.
12. Men många israeliter, som borde ha varit med bland dem som får vara Guds eget folk, ska kastas ut i mörkret. Där ska de gråta av ångest och förtvivlan."
13. Sedan sa Jesus till den romerska officeren: "Gå hem. Det ska bli så som du trodde!" Och i samma stund blev tjänaren frisk.
14. När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber.