11. Men när kungen kom in för att hälsa på gästerna la han märke till en man som inte hade bröllopskläder på sig.
12. 'Min vän', frågade han, 'hur kan du vara här utan att ha bröllopskläder på dig?' Men mannen kunde inte svara.
13. Då sa kungen till sina tjänare: 'Bind hans händer och fötter och kasta ut honom i mörkret här utanför. Där ska man gråta av ångest och förtvivlan.' "
14. Och Jesus avslutade med orden: "Många är de som är inbjudna av Gud, men få tackar ja och får tillhöra honom."
15. Då gick fariseerna iväg för att fundera ut ett sätt att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för.
16. Och till slut skickade de några av sina män, tillsammans med kung Herodes anhängare, och lät dem säga till Jesus: "Mästare, vi vet att du alltid är uppriktig. Du säger oss rakt ut vad som är Guds vilja och låter dig inte påverkas av någon.
17. Tala nu om för oss om det är rätt eller fel att betala skatt till den romerska kejsaren. Vad anser du?"
18. Men Jesus visste vad de var ute efter. "Ni falska människor som bara låtsas lyda Gud!" ropade han. "Varför försöker ni lura mig?
19. Visa mig ett mynt, ett sådant som man betalar skatt med." Då gav de honom ett romerskt mynt,
20. och han frågade dem: "Vems bild är det här, och vems namn står under bilden?"
21. "Kejsarens", svarade de. "Då så", sa han, "ge kejsaren det som är hans. Men det som tillhör Gud det måste ni ge till Gud."
22. Detta svar förvånade dem så mycket att de gick sin väg och lämnade honom ifred.
23. Samma dag kom några av saddukeerna till Jesus. De påstår att de döda inte ska uppstå igen, och därför frågade de honom:
24. "Mästare, Mose har sagt: 'Om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och se till att den döde får en son som kan ärva honom.'
25. Nu hade vi faktiskt bland oss en familj med sju bröder. Den äldste av bröderna gifte sig och dog barnlös, och därför gifte sig bror nummer två med änkan.