42. Alla åt och blev mätta,
43. och efteråt samlade man upp tolv fulla korgar med bröd och fisk.
44. Det var 5 000 män som hade ätit, förutom kvinnor och barn.
45. Genast efter detta bad Jesus sina efterföljare att sätta sig i båten och åka i förväg till Betsaida på andra sidan sjön. Själv stannade han kvar för att se till att folket började vandra hemåt.
46. Och sedan han fått iväg folket, gick han upp på ett berg för att be.
47. När det blev kväll var Jesus efterföljare fortfarande långt ute på sjön i sin båt. Jesus, som var ensam kvar på land,
48. Strax innan det började ljusna kom Jesus till sina efterföljare, gående mot dem på vattnet.
49. Men när de såg honom gå på vattnet skrek de till av rädsla, för de trodde det var ett spöke.
50. Men Jesus talade genast till dem och sa: "Lugna er, det är jag. Var inte rädda."
51. Hans efterföljare var alldeles häpna.
52. De hade ännu inte fattat vem Jesus var och hade svårt för att tro, trots det stora undret kvällen innan då så många hade fått bröd att äta.
53. När Jesus och hans efterföljare hade åkt över sjön, kom de till Gennesaret, där de gick i land.
54. Och så snart de steg ur båten kände människorna igen Jesus.
55. De sprang runt i hela området för att sprida nyheten om att han var där, och de började bära sjuka människor på deras sovmattor till de platser där de hörde att han befann sig.
56. Ja, överallt dit han kom, i städer och byar och gårdar, bar man ut de sjuka i det fria och bad att de sjuka åtminstone skulle få röra vid tofsen på hans mantel. Och alla som gjorde det blev friska!