18. "Ja", sa han till dem, "jag såg Satan falla ner från himlen som en blixt!
19. Och jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och krossa dem, och makt över fiendens alla styrkor. Inget ska skada er.
20. Men det viktigaste är inte att de onda andarna lyder er, utan att era namn är skrivna i himlen."
21. Och i samma stund fylldes Jesus av glädje genom Guds heliga Ande och sa: "Jag tackar dig Far, du som är Herre över himlen och jorden, för att du gömmer sanningen för dem som tror sig vara lärda och kloka, men visar den för dem som är som barn. Ja, Far, så har du bestämt."
22. Jesus fortsatte: "Min Far har överlämnat allt åt mig. Ingen vet vem Sonen är, utom Fadern, och ingen vet vem Fadern är, utom Sonen och de människor som Sonen vill visa honom för."
23. Sedan vände han sig särskilt till sina tolv närmaste efterföljare och sa: "Ni kan vara lyckliga som har fått se och uppleva allt detta.
24. Jag säger er, att många profeter som framförde Guds budskap, och många kungar, har velat se och höra det som ni nu får vara med om, men de fick aldrig göra det."
25. En dag kom en laglärd för att sätta dit Jesus genom en fråga. Han sa: "Mästare, vad ska en människa göra för att få evigt liv?"
26. Jesus svarade: "Vad säger Moses lag om detta? Hur låter budorden?"
27. Mannen svarade: " 'Du ska älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela din kraft och av hela ditt förstånd', och: 'Du ska älska din medmänniska som dig själv.' "
28. "Det är riktigt!" sa Jesus till honom. "Gör det så ska du få leva!"
29. Men mannen, som gärna ville visa hur noga han var med att följa Guds vilja, frågade Jesus: "Vem ska egentligen räknas som min medmänniska?"
30. Då svarade Jesus med en berättelse. Han sa: "En jude, som var på väg från Jerusalem till Jeriko, blev överfallen av banditer. De slet av honom kläderna och misshandlade honom och lämnade honom där halvdöd.