18. Det dröjde inte länge förrän det började blåsa kraftigt, och vågorna blev allt högre.
19. När de hade rott ungefär en halvmil, fick de plötsligt se Jesus komma gående på vattnet och närma sig båten! De blev fruktansvärt rädda,
20. men Jesus ropade till dem och sa: "Det är jag, var inte rädda."
21. Då lät de honom komma upp i båten, och i samma stund var båten framme vid den plats dit de var på väg.
22. Nästa morgon upptäckte folket, som var kvar på andra sidan sjön, att Jesus inte var där längre. De visste att det bara hade funnits en enda båt och att Jesus inte hade följt med sina efterföljare när de for därifrån.
23. Men snart kom flera småbåtar från staden Tiberias och la till i närheten av den plats där Herren Jesus hade tackat Gud för brödet och alla hade ätit sig mätta.
24. Och eftersom folket såg att varken Jesus eller hans efterföljare var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.
25. När de hittade honom på andra sidan sjön, frågade de: "Mästare, när kom du hit?"
26. Jesus svarade: "Jag ska säga er sanningen: ni kommer inte till mig därför att ni såg mig göra ett under, utan därför att jag gav er mat så att ni kunde äta er mätta.
27. Men sträva inte bara efter att få mat för dagen, utan sträva efter den mat som kan ge er evigt liv, den mat som jag, Människosonen, ska ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för det här syftet."
28. Då frågade de: "Vad vill Gud att vi ska göra?"
29. Jesus svarade dem: "Gud vill att ni ska tro på den som han har sänt."
30. De svarade: "Du måste visa oss ett tecken om du vill att vi ska tro att Gud har sänt dig. Vad kan du göra för tecken?
31. Mose till exempel, han gav våra förfäder bröd varje dag när de vandrade genom öknen. Det står ju i Skriften: 'Han gav dem bröd från himlen.' "
32. Men Jesus svarade: "Jag försäkrar er att det inte var Mose som gav dem brödet, utan min Far i himlen. Och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.