8. Han var ensam just då, för hans efterföljare hade gått in till staden för att köpa mat.
9. Kvinnan blev mycket förvånad, för judarna brukade inte vilja ha något med samarierna att göra, och hon sa: "Du som är jude, varför frågar du en samarisk kvinna om vatten?"
10. Jesus svarade: "Om du visste vilken fantastisk gåva Gud har i beredskap åt dig och förstod vem jag är, så skulle du istället ha frågat mig, och jag skulle ha gett dig livgivande vatten."
11. "Men, herre, du har ju varken rep eller kruka", sa hon, "och brunnen är djup. Varifrån ska du få livgivande vatten?
12. Du är väl inte mäktigare än vår förfader Jakob, som gav oss den här brunnen? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap drack av?"
13. Jesus svarade: "Den som dricker av det här vattnet blir snart törstig igen.
14. Men den som dricker av det vatten jag ger, blir aldrig törstig igen, för mitt vatten blir en ständig källa inom honom som porlar fram och ger evigt liv."
15. "Herre", sa kvinnan. "Ge mig av det vattnet, så att jag aldrig mer blir törstig och slipper gå ut hit och hämta vatten."
16. Men Jesus sa: "Gå och hämta din man."
19. "Herre", sa kvinnan. "Du måste vara en profet, eftersom du med Guds hjälp kan avslöja något sådant.
20. Säg mig då varför ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man kan tillbe Gud, medan vi samarier säger att man ska tillbe på det här berget, där våra förfäder alltid har tillbett?"
25. Kvinnan sa: "Ja, jag vet att Messias, den utlovade kungen, ska komma en gång, och när han kommer ska han förklara allt för oss."
26. Då sa Jesus till henne: "Det är jag, den som du talar med."
27. Just då kom hans efterföljare tillbaka. De blev mycket förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför han talade med henne eller vad de talade om.
28. Men kvinnan lämnade sin vattenkruka vid brunnen och gick tillbaka till staden och sa till alla: