18. Ja, jag tänker fortsätta att glädja mig,
19. för jag vet att jag med hjälp av era böner och Jesus Kristus Ande snart ska bli fri.
20. Men jag hoppas av hela mitt hjärta att jag aldrig ska behöva skämmas inför Gud. Jag vill vara lika orädd som jag alltid har varit, och genom mina handlingar ära Kristus, vare sig jag får leva eller blir dömd till döden.
21. Att leva är ju för mig att tjäna Kristus, och min död skulle hjälpa till att sprida budskapet om honom.
22. Men om ett fortsatt liv här på jorden ger mig fler möjligheter att arbeta och se ett gott resultat, då vet jag inte vad jag föredrar.
23. Jag dras åt båda hållen: Ena stunden längtar jag efter att få lämna det här livet och vara hos Kristus, vilket vore bättre för mig.
24-25. Andra stunden inser jag att det är bättre för er om jag lever kvar här på jorden. Därför vet jag också att jag ska få leva och stanna kvar hos er, så att er tro kan växa och ge er ännu mer glädje.
26. När jag sedan kommer tillbaka till er, har ni ännu större skäl att vara stolta över Jesus Kristus, på grund av det han har gjort för mig.
27. Men nu måste ni se till att leva på ett sätt som är värdigt det glada budskapet om Kristus. Antingen jag är på besök hos er, eller är på en annan plats, vill jag höra att ni står fasta och är fullständigt eniga, så att ni sida vid sida kämpar för att sprida tron på det glada budskapet om Kristus.
28. Var aldrig någonsin rädda för era motståndare, för ert mod ska visa dem att de är på väg att gå evigt förlorade, medan ni ska bli räddade av Gud.
29. Ni har ju fått förmånen att inte bara tro på Kristus, utan också att lida för honom.