1. Till Guds församling i Korinth, och till alla de troende runt om i provinsen Achaia.
2. Jag ber att Gud, vår Far, och Herren Jesus Kristus ska visa er godhet och fylla er med frid.
3. Låt oss hylla Gud, han som är Far till vår Herre Jesus Kristus. Allt medlidande och all uppmuntran har ju sitt ursprung i Gud.
4. Han tröstar och uppmuntrar oss i alla våra svårigheter, så att vi själva kan ge vidare av hans tröst och uppmuntran till andra som har det svårt.
5. Ja, ju mer vi får lida för Kristus skull, desto mer tröst och uppmuntran får vi genom vår gemenskap med Kristus.
6. När jag och mina medarbetare möter svårigheter är det alltså för ert bästa, så att ni ska bli räddade för evigt. Genom den tröst och uppmuntran vi själva får när vi har det svårt, kan vi ju stödja och uppmuntra er, så att ni inte överger er tro när ni får gå igenom samma lidanden.
13-14. Mina brev har varit öppna och rakt på sak. Det finns inga dolda budskap, utan allt är skrivet så att ni enkelt ska kunna förstå. Jag hoppas också att ni snart helt och fullt ska förstå det som ni redan delvis har förstått, att när vår Herre Jesus kommer tillbaka, då kan ni vara lika stolta över mig som jag är över er.
15-16. Och eftersom jag var säker på att ni verkligen har förtroende för mig, hade jag tänkt glädja er, med inte bara ett, utan två besök. Jag hade tänkt besöka er först på min väg till Makedonien, och sedan på vägen hem igen. Då skulle ni ha fått hjälpa mig med det jag behöver för min resa till Judeen.