10. Och Herren är dens fattigas beskärm; ett beskärm i nödene.
11. Derföre hoppas till dig de som ditt Namn känna; ty du förlåter icke dem som söka dig, Herre.
12. Lofver Herran, den i Zion bor; förkunner ibland folken hans verk.
13. Ty han kommer ihåg, och frågar efter deras blod; han förgäter icke de fattigas rop.
14. Herre, var mig nådelig; se till mitt elände ibland ovänner, du som upphäfver mig utu dödsens portom;
15. På det jag skall förtälja all din pris uti dottrenes Zions portom; att jag öfver dina hjelp glad vara må.
16. Hedningarna äro försänkte uti den grop, som de tillredt hade; deras fot är fången i nätet, som de uppställt hade.
17. Så förnimmer man, att Herren skaffar rätt; den ogudaktige är besnärd uti sina händers verk, genom ordet. Sela.
18. Ack! att de ogudaktiga till helvetet vände vorde, och alle Hedningar, som Gud förgäta.