1. En bön Davids. Herre, böj neder dina öron, och hör mig; ty jag är elände och fattig.
2. Bevara mina själ, ty jag är helig; hjelp du, min Gud, dinom tjenare, som sig uppå dig förlåter.
3. Herre, var mig nådelig; ty jag ropar dagliga till dig.
4. Fröjda dins tjenares själ; förty efter dig, Herre, trängtar jag.
5. Ty du, Herre, äst god och nådelig, af stor godhet allom dem som åkalla dig.
6. Förnim, Herre, mina bön, och akta uppå mina böns röst.
7. Uti mine nöd åkallar jag dig, att du dock ville höra mig.
8. Herre, dig är ingen lik ibland gudarna, och ingen är, som så göra kan som du.
9. Alle Hedningar, de du gjort hafver, skola komma och tillbedja för dig, Herre, och ära ditt Namn;