1. En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.
2. Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;
3. De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;
4. Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna Herrans lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.
5. Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;
6. På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;
7. Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;
8. Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;
9. Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.
10. De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;
11. Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.
12. För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.
13. Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.
14. Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.
15. Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;
16. Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.