3. Att de icke få mina själ fatt såsom lejon, och sönderslita henne efter ingen hjelpare är.
4. Herre min Gud, hafver jag sådant gjort, och är orätt i mina händer;
5. Hafver jag vedergullit dem ondt, som mig med frid läto, eller gjort dem skada, som mine fiender voro utan sak;
6. Så förfölje min fiende mina själ, och få henne fatt, och nedtrampe mitt lif på markena, och lägge mina äro uti stoft. Sela.
7. Statt upp, Herre, i dine vrede; upphäf dig öfver mina fiendars grymhet; och hjelp mig åter in i det ämbete, som du mig befallt hafver;
8. Att folket må åter församla sig till dig; och för deras skull kom upp igen.
9. Herren är domare öfver folken; döm mig, Herre, efter mina rättfärdighet och fromhet.
10. Låt på de ogudaktigas ondsko en ände varda, och fordra de rättfärdiga; ty du, rättfärdige Gud, pröfvar hjerta och njurar.
11. Min sköld är när Gudi, hvilken de rätthjertade hjelper.
12. Gud är en rätt domare, och en Gud, som dageliga hotas.