5. Sjunger Gudi, lofsjunger hans Namne; görer honom väg, som sakta framfar; han heter Herren; och glädjens för honom.
6. Den en fader är åt faderlösa, och en domare för enkom; han är Gud i sin helga boning;
7. En Gud, som dem ensammom gifver huset fullt med barn; den der fångar utförer i rättom tid, och låter de affälliga blifva i det torra.
8. Gud, då du utdrogst för ditt folk, då du gick i öknene; Sela.
9. Då bäfvade jorden, och himlarna dröpo för denna Guden i Sinai; för Gudi, som Israels Gud är.
10. Men nu gifver du, Gud, ett nådeligit regn; och ditt arf, det torrt är, vederqvicker du;
11. Att din djur måga bo deruti. Gud, du vederqvicker de elända med dine godhet.
12. Herren gifver ordet, med en stor Evangelisters skara.