Psaltaren 62:1-5 Karl XII 1873 (SK73)

1. En Psalm Davids, för Jeduthun, till att föresjunga.

2. Min själ väntar allenast i stillhet efter Gud, den mig hjelper.

3. Ty han är min tröst, min hjelp, mitt beskärm; att intet ondt skall omstörta mig, ehuru stort det ock är.

4. Huru länge gån I så alle enom efter; att I mågen dräpa honom, såsom en lutande vägg, och en remnad mur?

5. De tänka allenast, huru de måga förtrycka honom; vinnlägga sig om lögn, gifva god ord; men i hjertana banna de. Sela.

Psaltaren 62