17. Sköt der intet om, när en rik varder, om hans huses härlighet stor varder;
18. Ty han skall i sin dödstid intet med sig taga, och hans härlighet far intet efter honom;
19. Utan han tröstar på detta goda lefvandet, och prisar det, när en gör sig goda dagar.
20. Så fara de efter sina fäder, och få aldrig se ljuset. Korteliga: När en menniska är i värdighet, och hafver icke förstånd, så far hon hädan såsom fä.