1. En Psalm Davids, till att föresjunga.
2. Säll är den, som låter sig vårda; om den fattiga; honom skall Herren hjelpa i den onda tiden.
3. Herren skall bevara honom, och hålla honom i lifve, och låta honom gå väl på jordene, och icke gifva honom uti hans fiendars vilja.
4. Herren skall vederqvicka honom på hans sotesäng; du hjelper honom ifrån alla hans krankhet.
5. Jag sade: Herre, var mig nådelig; hela mina själ, ty jag hafver syndat emot dig.
6. Mine ovänner talade ondt emot mig: När kan han dö, och hans namn förgås?
7. De komma till att skåda, och menat dock intet af hjertat; utan söka något, det de lasta måga, gå bort och förat ut.