13. Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.
14. De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.
15. Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.
16. Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.
17. Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.
18. Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.
19. De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.
20. Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.
21. Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.
22. Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.
23. Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.
24. Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.
25. Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.
26. Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.
27. Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.
28. Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.
29. De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.