44. Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
45. Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
46. De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
47. Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
48. Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
49. Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
50. Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne; Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.