4. Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
5. Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
6. Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
7. Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
8. Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
9. Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
10. Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
11. Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
12. Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;