6. Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.
7. Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?
8. Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der.
9. Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,
10. Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.
11. Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.
12. Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.