94. Jag är din, hjelp mig; ty jag söker dina befallningar.
95. De ogudaktige vakta uppå mig, att de måga förgöra mig; men jag aktar uppå din vittnesbörd,
96. Jag hafver på all ting en ända sett; men ditt bud är varaktigt.
97. Huru hafver jag din lag så kär; dageliga talar jag derom.
98. Du gör mig med ditt bud visare, än mina fiender äro; ty det är evinnerliga min skatt.
99. Jag är lärdare, än alle mine lärare; ty din vittnesbörd äro mitt tal.
100. Jag är förståndigare, än de gamle; ty jag håller dina befallningar.
101. Jag förtager minom fotom alla onda vägar, att jag må hålla din ord.
102. Jag viker icke ifrå dina rätter; ty du lärer mig.
103. Din ord äro minom mun sötare än hannog.
104. Ditt ord gör mig förståndigan; derföre hatar jag alla falska vägar.
105. Ditt ord är mina fötters lykta, och ett ljus på minom vägom.
106. Jag svär, och vill hållat, att jag dina rättfärdighets rätter hålla vill.
107. Jag är svårliga plågad; Herre, vederqvick mig efter ditt ord.
108. Låt dig behaga, Herre, mins muns välviljoga offer, och lär mig dina rätter.
109. Jag bär mina själ i mina händer alltid, och jag förgäter icke din lag.
110. De ogudaktige sätta mig snaror; men jag far icke vill ifrå dina befallningar.
111. Din vittnesbörd äro mitt eviga arf; ty de äro mins hjertas fröjd.
112. Jag böjer mitt hjerta till att göra efter dina rätter alltid och evinnerliga.
113. Jag hatar de ostadiga andar, och älskar din lag.
114. Du äst mitt beskärm och sköld; jag hoppas uppå ditt ord.