Psaltaren 119:13-31 Karl XII 1873 (SK73)

13. Jag vill med mina läppar förtälja alla dins muns rätter.

14. Jag fröjdar mig af dins vittnesbörds väg, såsom af allahanda rikedomar.

15. Jag talar det du befallt hafver, och ser på dina vägar.

16. Jag hafver lust till dina rätter, och förgäter icke din ord.

17. Gör väl med din tjenare, att jag må lefva och hålla din ord.

18. Öppna mig ögonen, att jag må se under i din lag.

19. Jag är en gäst på jordene; fördölj icke din bud för mig.

20. Min själ är all sönderkrossad för trängtans skull, efter dina rätter alltid.

21. Du näpser de stolta; förbannade äro de som vika ifrå din bud.

22. Vänd ifrå mig försmädelse och föraktelse; ty jag håller din vittnesbörd.

23. Sitta ock Förstarna och tala emot mig; men din tjenare talar om dina rätter.

24. Jag hafver lust till din vittnesbörd; de äro mine rådgifvare.

25. Min själ ligger i stoft; vederqvick mig efter ditt ord.

26. Jag förtäljer mina vägar, och du bönhörer mig; lär mig dina rätter.

27. Undervisa mig dina befallningars väg, så vill jag tala om din under.

28. Jag grämer mig så att hjertat mig försmäktas; styrk mig efter ditt ord.

29. Vänd ifrå mig den falska vägen, och unna mig din lag.

30. Jag hafver utvalt sanningenes väg; dina rätter hafver jag mig föresatt.

31. Jag håller mig intill din vittnesbörd; Herre, låt mig icke på skam komma.

Psaltaren 119