34. De förgjorde ock icke de folk, som dock Herren dem budit hade;
35. Utan de blandade sig ibland Hedningarna, och lärde deras verk;
36. Och tjente deras afgudom; de kommo dem på förargelse.
37. Och de offrade sina söner, och sina döttrar djeflom;
38. Och utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod, som de offrade Canaans afgudom; så att landet med blodskulder besmittadt vardt;
39. Och orenade sig med sinom gerningom, och hor bedrefvo med sin verk.
40. Då förgrymmade sig Herrans vrede öfver sitt folk, och han fick en styggelse till sitt arf;
41. Och gaf dem uti Hedningars händer; så att öfver dem rådde de som dem hätske voro.
42. Och deras fiender plågade dem, och de vordo kufvade under deras händer.
43. Han förlossade dem ofta; men de förtörnade honom med sin verk, och vordo få för deras missgerningars skull.
44. Och han såg till deras nöd, då han deras klagan hörde;
45. Och tänkte på sitt förbund, som han med dem gjort hade; och det ångrade honom efter hans stora godhet;
46. Och lät dem komma till barmhertighet, för allom dem som dem fångat hade.
47. Hjelp oss, Herre vår Gud, och för oss tillhopa ut ifrå Hedningarna; att vi måge tacka ditt helga Namn, och begå ditt lof.
48. Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån evighet i evighet; och allt folk säga: Amen. Halleluja.