17. Men haf du dem allena, och ingen främmande med dig.
18. Din brunn vare välsignad, och gläd dig af dins ungdoms hustru.
19. Hon är ljuflig såsom en hind, och täck såsom en rå; låt hennes kärlek alltid mätta dig, och förlusta dig alltid uti hennes kärlek.
20. Min son, hvi vill du förlusta dig med en främmande, och famntager ens annars?
21. Ty hvars och ens mans vägar äro för Herranom, och han mäter alla deras gångar.
22. Dens ogudaktigas misshandel skall gripa honom, och med sina synders snaro skall han hållen varda.
23. Han skall dö, derföre att han icke vill låta lära sig, och för sin stora dårskaps skull vill fara.