Ordspråksboken 21:8-23 Karl XII 1873 (SK73)

8. Den en främmande väg går, han är vrångvis; men den som går i sine befallning, hans verk är rätt.

9. Bättre är bo uti en vrå på taket, än med en trätosam qvinna uti ett stort hus.

10. Dens ogudaktigas själ önskar ondt, och unnar sinom nästa intet godt.

11. När bespottaren straffad varder, varda de fåkunnige vise; och när man underviser en visan, så varder han förnuftig.

12. En rättfärdig håller sig visliga emot dens ogudaktigas hus; men de ogudaktige tänka till att göra skada.

13. Den som tillstoppar sin öron för dens fattigas rop, han skall ock ropa, och intet hörd varda.

14. En hemlig gåfva stillar vrede, och en skänk i skötet aldrastörsta ogunst.

15. Det är dem rättfärdiga en glädje, att göra det rätt är; men fruktan blifver dem som illa göra.

16. En menniska, som ifrå klokhetenes väg, hon skall blifva uti de dödas hop.

17. Den som gerna lefver i vällust, han skall blifva fattig; och den der vin och oljo älskar, han varder icke rik.

18. Den ogudaktige måste i dens rättfärdigas stad utgifven varda, och föraktaren för de fromma.

19. Bättre är att bo uti ett öde land, än när en trätosamma och ensinnada qvinno.

20. Uti dens visas hus är en lustig skatt, och olja; men en dåre förtärer det.

21. Den som far efter barmhertighet och godhet, han finner lif, barmhertighet och äro.

22. En vis man vinner de starkas stad, och omstörter hans magt genom hans säkerhet.

23. Den sin mun och tungo bevarar, han bevarar sina själ för ångest.

Ordspråksboken 21