Ordspråksboken 15:1-13 Karl XII 1873 (SK73)

1. Ett mjukt svar stillar vrede; men ett hårdt ord kommer harm åstad.

2. De visas tunga gör lärdomen ljuflig; de dårars mun utsputar alltid galenskap.

3. Herrans ögon skåda i all rum, både onda och goda.

4. En helsosam tunga är lifsens trä; men en lögnaktig gör hjertans sorg.

5. En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.

6. Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.

7. De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.

8. Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.

9. Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.

10. Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.

11. Helvete och förderf är för Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta?

12. En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.

13. Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.

Ordspråksboken 15