Ordspråksboken 14:8-16 Karl XII 1873 (SK73)

8. Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.

9. De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.

10. När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.

11. De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.

12. Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.

13. Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.

14. Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.

15. En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.

16. En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.

Ordspråksboken 14