13. Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
14. Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
15. Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
16. En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
17. Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
18. Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
19. När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
20. Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
21. Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
22. Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
23. Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
24. Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
25. Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.