Ordspråksboken 10:7-15 Karl XII 1873 (SK73)

7. De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.

8. Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.

9. Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.

10. Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.

11. Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.

12. Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.

13. Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.

14. De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.

15. Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.

Ordspråksboken 10