Ordspråksboken 10:11-23 Karl XII 1873 (SK73)

11. Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.

12. Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.

13. Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.

14. De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.

15. Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.

16. Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.

17. Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.

18. Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.

19. Der mång ord äro, der är icke synden borto; men den sina läppar håller, han är klok.

20. Dens rättfärdigas tunga är kosteligt silfver; men de ogudaktigas hjerta är intet.

21. Dens rättfärdigas läppar föda många; men de galne skola dö uti deras galenskap.

22. Herrans välsignelse gör rikan utan mödo.

23. En dåre bedrifver det ondt är, och gör sig der ett löje af; men den man är vis, som tager der vara uppå.

Ordspråksboken 10