35. Men sedan de hade korsfäst honom, bytte de hans kläder, och kastade lott derom; på det fullbordas skulle det som sagdt var genom Propheten: De hafva bytt min kläder emellan sig, och på min klädnad hafva de kastat lott.
36. Och de såto der, och togo vara på honom.
37. Och de satte hans sak, skrifven öfver hans hufvud: Denne är Jesus, Judarnas Konung.
38. Och då vordo två röfvare korsfäste med honom, den ene på den högra sidon, och den andre på den venstra.
39. Men de, som gingo der fram, hädde honom, och riste sin hufvud;
40. Och sade: Du, som bryter ned Guds tempel, och bygger det i tre dagar upp, hjelp dig sjelf; äst du Guds Son, så stig ned af korset.
41. Sammaledes ock de öfverste Presterna, med de Skriftlärda och de äldsta, begabbade honom och sade:
42. Andra hafver han hulpit, sig sjelf kan han icke hjelpa; är han Israels Konung, så stige nu ned af korset, och vi vilje tro honom.
43. Han hafver tröst på Gud; han frälse nu honom, om han är något om honom; ty han hafver sagt: Jag är Guds Son.
44. Det samma kastade ock röfvarena honom före, som med honom korsfäste voro.