6. Då nu Jesus var i Bethanien, i den spitelska Simons hus,
7. Steg en qvinna fram till honom, och hade ett glas med dyr smörjelse; och göt det på hans hufvud, der han satt vid bord.
8. Då hans Lärjungar det sågo, vordo de misslynte, och sade: Hvad gjordes denna förspillning behof?
9. Denna smörjelse måtte man hafva väl dyrt sålt, och gifvit de fattiga.
10. När Jesus det förnam, sade han till dem: Hvi gören I denna qvinnone illa tillfrids? ty hon hafver gjort med mig en god gerning.
11. I hafven alltid fattiga när eder; men alltid hafven I icke mig.
12. Det hon hafver utgjutit denna smörjelsen på min lekamen, det hafver hon gjort mig till begrafning.