31. Och han skall utsända sina Änglar, med höga basunaröst; och de skola församla hans utvalda ifrå de fyra väder; ifrå den ena himmelens ända till den andra.
32. Af fikonaträt lärer en liknelse: När nu dess qvistar knoppas, och löfvet begynner springa ut, så veten I, att sommaren är hardt när;
33. Så ock, när I sen allt detta, så veter, att det är hardt för dörrene.
34. Sannerliga säger jag eder: Detta slägtet skall icke förgås, förrän allt detta sker.
35. Himmel och jord skola förgås; men min ord skola icke förgås.
36. Men om den dagen och om den stundena vet ingen, icke Änglarna i himmelen, utan min Fader allena.
37. Men lika som det var i Noe tid, så skall ock menniskones Sons tillkommelse vara.
38. Ty såsom de voro i de dagar för flodene; de åto och drucko, togo hustrur, och gåfvos mannom, intill den dagen, då Noe gick i arken;
39. Och visste intet af, förr än floden kom, och tog dem allasamman bort; så skall ock menniskones Sons tillkommelse vara.
40. Då skola två vara ute på markene; den ene blifver upptagen, den andre blifver qvarlåten.
41. Två skola mala på ene qvarn; den ene blifver upptagen, den andre blifver qvarlåten.
42. Vaker fördenskull; ty I veten icke, hvad stund edar Herre varder kommandes.
43. Men det skolen I veta att, visste husbonden, hvad stund tjufven skulle komma, förvisso vakade han och läte icke uppbryta sitt hus.
44. Derföre varer I ock redo; ty, den stund I icke menen, varder menniskones Son kommandes.
45. Hvilken är nu en trogen och snäll tjenare, som herren hafver satt öfver sitt husfolk, att han skall gifva dem mat i rättom tid?
46. Salig är den tjenaren, som hans herre finner så görande, när han kommer.