9. Och när de kommo fram, som vid ellofte stundena komne voro, fick hvardera dagspenningen.
10. Men när de förste kommo, mente de, att de skulle fått mer; och fingo ock hvardera dagspenningen.
11. Och när de så fingo, knorrade de emot husbondan;
12. Och sade: Desse siste hafva arbetat en timma, och du gjorde dem lika med oss, som hafva burit dagsens tunga och hettan.
13. Då svarade han enom af dem, och sade: Min vän, jag gör dig ingen orätt; vast du icke öfverens med mig om en viss dagspenning?