Matteus 17:5-9 Karl XII 1873 (SK73)

5. Vid han ännu talade, si, en ljus sky omskyggde dem; och si, en röst utur skyn sade: Denne är min käre Son, i hvilkom jag hafver ett godt behag; honom hörer.

6. Och när Lärjungarna det hörde, föllo de på sitt ansigte, och vordo svårliga förfärade.

7. Men Jesus gick till, och tog på dem, och sade: Står upp, och rädens icke.

8. Men då de upplyfte sin ögon, sågo de ingen, utan Jesum allena.

9. Och när de gingo ned af berget, böd Jesus dem, och sade: Säger för ingen denna synena, tilldess menniskones Son är uppstånden ifrå de döda.

Matteus 17