Matteus 14:1-16 Karl XII 1873 (SK73)

1. I den tiden hörde Herodes Tetrarcha Jesu rykte;

2. Och sade till sina tjenare: Denne är Johannes Döparen; han är uppstånden ifrå de döda, derföre gör han sådana krafter.

3. Ty Herodes hade gripit Johannem, bundit och lagt honom i häktelse, för Herodias, sins broders Philippi hustrus, skull.

4. Förty Johannes hade sagt till honom: Dig är icke lofligit hafva henne.

5. Och han hade gerna dräpit honom; men han räddes för folket; ty de höllo honom för en Prophet.

6. När då Herodes begick sin födelsedag, dansade Herodias dotter för dem; och det behagade Herodi.

7. Derföre lofvade han henne vid en ed, att han ville gifva henne hvad hon begärade.

8. Då sade hon, såsom hennes moder hade lärt henne tillförene: Gif mig här på ett fat Johannis Döparens hufvud.

9. Och Konungen blef bedröfvad; dock för edens skull, och för deras skull, som såto öfver bord med honom, böd han att det skulle gifvas henne;

10. Och sände bort, och lät afhugga Johannis hufvud i häktelset.

11. Och hans hufvud vardt framburet på ett fat, och gifvet pigone; och hon bar det till sina moder.

12. Och hans Lärjungar kommo, och togo hans lekamen, och begrofvo honom; och gingo sedan bort, och förkunnade det Jesu.

13. När Jesus det hörde, for han dädan med skepp afsides bort uti en ödemark. När folket det hörde, kommo de efter honom till fot ifrå städerna.

14. Och Jesus gick ut, och såg det myckna folket, och varkunnade sig öfver dem, och gjorde deras kranka helbregda.

15. Och när det led åt aftonen, gingo hans Lärjungar till honom, och sade: Här är en ödemark, och tiden är förliden; låt folket gå ifrå dig, att de må gå bort i byarna, och köpa sig mat.

16. Då sade Jesus till dem: Det görs icke behof att de bortgå; gifver I dem äta.

Matteus 14